Det finns så många skärpta skribenter där ute

Och tack god gud för det, med tanke på hur mycket hjärndött som också presteras. Men i dag hittade jag alltså via Plain Jane den här fantastiska artikeln om om nakenhet, kroppar, media och sexualisering. Genusfotografen äger!

Favoriter

När Rasmus fyllde ett år fick han en hemstickad tröja av Davids moster Kicki. Efter att Rasmus började maratontitta på Pippi på tivoli och Pippi och den första snön, har hela familjen gått upp ögonen för varför mönstret kallas Pippitröja. Rasmus ÄLSKAR Pippi. Och sedan han kom på att han har en sådan, vill nu han ha på sig Pippitröjan varje dag. Och varje natt utanpå pyjamasen. Jag försökte nyss lirka av honom tröjan medan han sov, men då vaknade han och krävde att den skulle vara på. Ännu en uppskattad present, med andra ord. Är det nåt med åldern som skapar dessa stenhårda favoriter?

Bilden är från Rasmus ettårsdag.

Vardagslyx

Häromdagen var Rasmus krasslig och David stannade hemma med honom. När jag gick hemifrån satt de framför brasan och mös med morgonkaffet.

När jag plockade körsbär i söndags, sparade jag några för att ha att äta, och ställde skålen i kylen. Det hade jag glömt, och blev därför jätteglad när jag hittade skålen i kylen i dag, när det regnar och man verkligen inte är sugen på att gå ut och plocka någonting.

Två spår av vardagslyx.

Intressant och viktigt

Johanna Ö på Bokhora har skrivit en mycket läsvärd text om vikten av att diskutera och reflektera över litteratur även med små barn. Och om varför det är viktigt att man faktiskt tänker igenom världsbilden som ges i böcker.

Jag har själv varit väldigt anti att ändra i författares texter (jmf Pippi) och tyckt att debatten kring Liten skär...-filmen varit överdriven, men jag har nog tänkt om lite nu. Läs och begrunda!

* Lite senare har jag följt diverse länkar vidare, och hittar fler intressanta tankar. Tex Amat Levins text om ordet neger. Mycket läsvärt!

Rasmus galore

För att han är fin. I lördags hängde vi i Badhusparken och i dag mumsade vi på frostnupna svarta vinbär som var söta som godis. Och åkte i grannens rutschkana, och självklart måste deras leksaksgräsklippare också åka. Skeden han håller i handen på ett av fotona från Badhusparken har han fått av min vän Mico i Australien, och den har en tecknad koala på framsidan. Han vägrar äta med något annat för tillfället och går helst ingenstans utan den. En lyckad present.

Fyra stadier av körsbär

Och jag säger bara: momentet när man rör ned sockret bland bären i grytan, det är ren och skär matporr. Färgen, konsistensen, doften, allt är bara fullkomligt ljuvligt sensuellt.

Krusbärshelvete

Jag ser krusbär i sömnen. En vacker eftermiddag för någon dag sedan beslöt jag att rädda våra krusbär från rådjursdöden och plockade rent den ena innan det blev mörkt. Det gick "fort og gæli" som man säger i Norge och plötsligt hade jag till min förskräckelse fyra fulla kärl med tillsammans nästan 20 liter röda krusbär. Jag tycker att krusbär är jättegott att äta direkt från busken, men vad sjutton gör man annars med dem? Förra året kokade jag saft och sylt som fortfarande står orörd i frysen, hittills har jag gjort en lite misslyckad marmelad och en kräm som är så stark att man måste blanda ut den med lika mycket grädde för att den ska bli njutbar. Jag har fryst typ 12 liter hela bär till smoothies och krämkokande i vinter, och gav till slut upp och kokade saft på resten. Den här gången smaksatt med kanelstång, vanilj och stjärnanis, vi får se hur det blir. Men nu vill jag helst inte se ett krusbär på mycket länge. Eller stikkelsbær, som de heter på norska. Ganska träffande, min plockhand såg ut som om den hade varit i kattslagsmål efteråt.