måndag 22 juli 2013

Det viktigaste är att man inte skäms för sig



David tar konceptet landetkläder till ny nivå när han beger sig ut på springtur med gammal tidtagarremsa på skon, SAS-keps från sena nittiotalet och klocka utanpå sidenskjortan från Thailand, som är knäppt ända upp i halsen. "Vad var det där?" sa barnen när han kutade iväg. Sidenskjorta är bästa plagget, sa David. Det viktigaste är att man inte skäms för sig.

Veckans trädgård

Trots pissigt väder de senaste två veckorna (från och med måndag i vår första semestervecka har det knappt varit över 14 grader, och ofta under, och regnat åtminstone litegrann så gott som varje dag. Go figure) händer det saker i trädgården, och det måste ju dokumenteras så att man kan ta hänsyn till det vid framtida planering.


De här orangea sakerna har slagit ut.


Och åtminstone en lilja verkar vara på gång. Förra året hade vi massor, vet inte riktigt vad som har hänt i år.


Bollarna av blåa jätteklockor har regnat bort och ser eländiga ut, men de här stora blåklockorna har slagit ut i stället. De är också fina.


Barnet poserar i typisk jämtländsk sommaroutfit. Vattentäta vindbyxor och vindjacka. Och fodrade gummistövlar. En mössa hade kunnat vara på sin plats.


Han verkar nöjd ändå.


I fredags planterade vi äntligen träden vi köpte på Ocke Handelsträdgård förra helgen. Här en skuggmorell (eller surkörsbär), på kullen.


Här en Gyllenkroks Astrakan (ooh, litterär referens!), alltså äppelträd, även den på kullen. Vi planterade även ett sötkörsbärsträd av typ Gårdebo nedanför huset, men det fotade jag tydligen inte. Blir spännande att se hur det går för dem över vintern, med sträng kyla och rådjur och allt.


Detalj från skuggmorellen. Bär finns, återstår att se om de hinner mogna i år.


Under tiden vi var ut och planterade, hann vädret växla mellan sol och regn ca 5 gånger. Jag lyckades i varje fall fånga vår lilla äng bredvid uppfarten till huset under en av solglimtarna. Förra året klippte vi gräset här, vilket var besvärligt och tidskrävande. Nu har vi äng i stället, vilket är vackrare, underhållsfritt och gör mig glad varje dag. Win-win upplägg, om du frågar mig.


söndag 21 juli 2013

Halvfabrikat



Tack vare den här mannen, vi kan kalla honom Den Allvarlige Bagarn,


är till och med halvfabrikatet hos oss hemmagjort. Här halvstekta pizzabottnar som nu vilar i frysen i väntan på panikhunger. Skillnaden mot de man kan köpa färdiga är att dessa är gjorda på Krav-märkt mjöl från Ångsta Kvarn och bakade på surdeg. Den blev en liten degbit över som fick bli brödbulle, och att döma av den kommer det bli mycket goda pizzor av dem. Kanske dags att göra Hemsolens förträffliga potatispizza med parmesan och flingsalt snart?

lördag 20 juli 2013

Vintageonsdag



Jag har tydligen som min personliga mission att se till att Östersunds nya vintagebutik Ceci Twist ska klara sig, för jag kommer aldrig tomhänt därifrån. Ovan en detalj på den mycket läckra barnjackan från 50-talet i bouclé som jag gått och dreglat på sedan första gången jag var där, och nu såg mig tvungen att köpa i onsdags. Inte att vi på något sätt behöver den, men tänk om någon annan skulle köpa den?


Här är hela jackan, men bilden gör den på inget sätt rättvisa. Jag skulle verkligen önska att den var i min storlek.


Några andra inköp i barnstorlek, men som jag skulle önska passade mig: shorts för betydligt äldre barn än vårt, och en tjusig gul regnjacka.


Det var ju inte så att jag blev helt utan, den här klänningen fick följa med mig hem. Helt oanvänd, från ett gammalt butikslager som legat ouppackat sedan 70-talet i en tätort i Jämtland. Ser ut som nåt som Joan i Mad Men skulle kunna ha på sig. Kan någon snäll bjuda mig på ett civiliserat cocktailparty snart, så att jag får använda den? Ett par gamla, västtyska nylonstrumpor med söm fick jag med på köpet.

Husvagnssemester



Husvagnssemester är inget vi har funderat på, men efter att ha stött på det här ekipaget på väg till svärfar i dag, blev jag nästan lite sugen.

fredag 19 juli 2013

Tomatdjungeln nu



Eller: Vi hade en gång en utsikt.

Jag tror nästa års tomatplantor måste få ett växthus.

Nordbyfägring stor

Även om fägringen hos svärfar aldrig kommer att komma upp mot så som den var när svärmor levde, är den rätt imponerande även nu.

En liten rundvandring i helgen gav det här till känna:









Irisar en masse.


Vackra färgkombinationer.


Fina lupiner.


Blommor jag inte vet namnet på, men som är fina.



Udda, laxrosa vallmor.



Pioner. Jag älskar pioner.


Mera vallmo.


Vallmo OCH pioner.


En del blommor har förmågan att se väldigt vulgära och väldigt vackra ut på en och samma gång.



Och mera iris. För att de definivt hör till kategorin blommor som är vackra men samtidigt ser mycket vulgära ut. Eller rättare sagt porriga. Den som inte ser porrfaktorn hos en irisblomma måste verkligen vara blottad för fantasi (och jag försöker nu intensivt att inte koppla ihop de här tankarna med det faktum att vi nyss har firat fyraårsdag för en mänsklig Iris. Aargh, hur tänkte föräldrarna där? Antagligen inte alls på just den aspekten).



Och lite liljor för att avrunda. För den vackra färgens skull.

torsdag 18 juli 2013

Snickarboa

Vad roligt man kan ha med plank, spikar och hammare.



R&D byggde kapsylbil i helgen.






Bil med släpvagn. Det är så att man är lite stolt över sina begåvade familjemedlemmar.

Växthuset

Nu är vi hemma igen, men  jag måste dela av mig av prakten hos svärfar. Vi börjar med växthuset.


Liljor och pelargoner.


Kryddhyllan



Klematisen är på gång


Och sedan är jag ju svag för stenar.

onsdag 17 juli 2013

Dagens insats



Vi har fått en gigantiskt stor gammal (Sovjetunionen är med) skolkarta av vår lärarkompis Daniel, vars skola rensade i sina utrymmen i samband med flytt. Han tyckte den var fin, men hade ingenstans att ha något så stort. Det hade väl egentligen inte vi heller, men skam den som ger sig, den som letar skall finna osv. Och efter två misslyckade försök på upphängning på tumis, fick vi i kväll hjälp av Davids syster med familj, och nu sitter den där. Tur att man har över 4 meter upp till taknocken i åtminstone ett rum.

Skördetiden är igång



Häromdagen åt vi sallad med bara egna ingredienser, alltså ruccola som mystiskt dök upp i våras (planterades förra året i en pallkrage som vi aldrig orkade odla i år), persilja från separatorn och tomater från tomatdjungeln.


För en gångs skull gjorde vi även det som jag alltid tänker att vi ska göra varje gång vi äter hel kyckling, nämligen kokade buljong på skrovet.


Dessutom kom jag mig äntligen för att göra något av vår rabarber, och testade ett nytt marmeladrecept jag hittade på nätet. Tillvägagångssättet var lite annorlunda än vad jag gjort tidigare, se bilderna över och receptet under, men var roligt att testa. Och vad helt sjukt mycket vätska som drogs ur rabarberbitarna när de sockrades och fick stå över natten!


Det blev inte så jättemycket, men det går inte så mycket här i huset. Jag har redan hunnit ge bort en burk till en svägerska.  Och eftersom jag är lat och inte orkar skriva av, fotade jag helt enkelt receptet:


Här finns även länken. Det blev gott, men jag ska nog ha i lite ingefära nästa gång, rabarber och ingefära går så bra ihop, och i marmelad vill jag ha lite sting. Dessutom följde jag ett tips i kommentarfältet och använde bara 750 g socker, vilket räckte alldeles bra.

När jag ändå var i rabarbertagen, kokade jag rabarberkompott enligt recept från den mycket trevliga boken "En god sommar", som jag införskaffade när kompisen Gry jobbade på förlaget. 


Även här har jag latta mig och fotat i stället för att skriva av, men det borde gå att läsa ändå. Om inte får man leta upp boken på antikvariat (den verkar vara slut från förlaget), eller vända sig till mig och fråga.

Hur som helst blev det mycket gott, jag hade en ganska stor bit ingefära i, och skalade inte rabarbern först, så den fick lite konsistens. I dag, när den stått till sig något dygn, serverade vi den med skivad jordgubbar och en klick tjock mascarpone/grädde/vanilj-kräm. Det var mycket lyckat.