Vad som lurar i källarn, och gårdagens produktion

Detta ser man när man öppnar vårt skafferi/ölkällare. Hemgjord korv på torkning, intorkade älgbitar samt en skolplansch med ett tvärsnitt av en flådd kanin. Och en massa öl (tittar man riktigt noga ser man även lite sylt- och geléburkar, men de passar liksom inte riktigt in). Detta är Davids domän.

Det här sysslade jag med i går, mitt första försök på rönnbärsgelé. Rätt så beskt men sött, en udda kombination. Men som ni ser på bilden under har någon redan tjuvätit, och det är inte jag utan Rasmus. Så de kanske fyller en funktion ändå?

Vacker färg blev det i varje fall, överraskande klarröd, jag hade förväntat mer åt det orangea hållet. Nästa år blandar jag i äpple och ser om det blir snällare smak då. 

Men var det någon som sa något om traditionellt könsrollsbeteende?

Höst

Jag började sent i dag. Härligt på förmiddagen, inte så kul vid halv elva när man ska cykla hem. Men så här ser i varje fall vår tomt ut nu. Värt att minnas när allt är snötäckt.

David har äntligen fått användning för skylten han snodde på skidresa i Frankrike för 15 år sedan. "Attention chûtes de neige du toit". Ja, snöras från taket kan säkerligen förekomma, lika bra att skylta. 

Snart tillbaka

Jag är hemma igen efter en mycket bra kurs med påföljande bra Stockholmshäng. I dag har Rasmus och jag haft sällskap av en kompis jag inte har sett sedan i somras, trots att vi båda bor här i stan, och hans två barn, och sedan tupplurade vi i typ 2 timmar. Hösten markerades med att ställa undan utemöblerna och med att äta mustig älg- och rotfruktssoppa. Nu är jag trött igen och ska försöka somna innan 23.00 för en gångs skull. Mer senare.

En God Höst

I dag började jag sent på jobb, och solen sken in i köket. I går bytte jag ut sommarkokböckerna mot höstkokböckerna. Nu är även köket redo för hösten.

Om mannen själv får bestämma

David har pyntat i köket. 

Mynta, salvia, älghjärta och rosmarin.

Jag väntar bara på att älghornen ska dyka upp också. 

Den härs kompis, avkokt och rensad, ligger ute på bron och väntar. De förra ägarna hade väggen full med jäkttroféer, det kanske är vår tur nu.

Årets krusbärsskörd

Förra året plockade vi säkert 30 liter krusbär.

 I år blev det strax under 1 liter. 

Effektiv beskärning av bärbuskar kan man kalla det.

Jomensåatte

Vi har verksamhetsdagar på den statliga myndighet jag jobbar på. I dag har mina kollegor och jag därför varit i Sundsvall. Dit är det drygt 2,5 timme med buss, och  eftersom myndigheten har så ont om pengar, har det förhandlats fram att vi inte får någon restidsersättning. Vilket betyder att av av de 13,5 timmar jag har varit på jobb i dag har 5,5 varit obetalda. Så kom nu inte och säg att det slösas med skattepengar på den här statliga myndigheten!

Efter att jag kom hem har jag tvättat ett flertal nerkissade lakan och en skyddsmadrass, samt märkt Rasmus strumpor med namn. Så glamouröst är mitt liv om dagarna.

       Sundsvall sett från Södra Berget.

Inte i dag

Den o stora uppdateringen med foton från helgen blev inte i dag. I stället har jag sorterat papper på skrivbordet i jakt på ett Ikea-kvitto, vilket var både välbehövligt, ångestframkallande och lite skönt när det var klart. Innan dess hann jag bygga lego och titta på Madicken med Rasmus. Nu känns det som om jag håller på att bli sjuk. Så kan det gå.

Veckans trädgård

Trots pissigt väder de senaste två veckorna (från och med måndag i vår första semestervecka har det knappt varit över 14 grader, och ofta under, och regnat åtminstone litegrann så gott som varje dag. Go figure) händer det saker i trädgården, och det måste ju dokumenteras så att man kan ta hänsyn till det vid framtida planering.

De här orangea sakerna har slagit ut.

Och åtminstone en lilja verkar vara på gång. Förra året hade vi massor, vet inte riktigt vad som har hänt i år.

Bollarna av blåa jätteklockor har regnat bort och ser eländiga ut, men de här stora blåklockorna har slagit ut i stället. De är också fina.

Barnet poserar i typisk jämtländsk sommaroutfit. Vattentäta vindbyxor och vindjacka. Och fodrade gummistövlar. En mössa hade kunnat vara på sin plats.

Han verkar nöjd ändå.

I fredags planterade vi äntligen träden vi köpte på Ocke Handelsträdgård förra helgen. Här en skuggmorell (eller surkörsbär), på kullen.

Här en Gyllenkroks Astrakan (ooh, litterär referens!), alltså äppelträd, även den på kullen. Vi planterade även ett sötkörsbärsträd av typ Gårdebo nedanför huset, men det fotade jag tydligen inte. Blir spännande att se hur det går för dem över vintern, med sträng kyla och rådjur och allt.

Detalj från skuggmorellen. Bär finns, återstår att se om de hinner mogna i år.

Under tiden vi var ut och planterade, hann vädret växla mellan sol och regn ca 5 gånger. Jag lyckades i varje fall fånga vår lilla äng bredvid uppfarten till huset under en av solglimtarna. Förra året klippte vi gräset här, vilket var besvärligt och tidskrävande. Nu har vi äng i stället, vilket är vackrare, underhållsfritt och gör mig glad varje dag. Win-win upplägg, om du frågar mig.

Halvfabrikat

Tack vare den här mannen, vi kan kalla honom Den Allvarlige Bagarn,

är till och med halvfabrikatet hos oss hemmagjort. Här halvstekta pizzabottnar som nu vilar i frysen i väntan på panikhunger. Skillnaden mot de man kan köpa färdiga är att dessa är gjorda på Krav-märkt mjöl från Ångsta Kvarn och bakade på surdeg. Den blev en liten degbit över som fick bli brödbulle, och att döma av den kommer det bli mycket goda pizzor av dem. Kanske dags att göra Hemsolens förträffliga potatispizza med parmesan och flingsalt snart?

Tomatdjungeln nu

Eller: Vi hade en gång en utsikt.

Jag tror nästa års tomatplantor måste få ett växthus.

Dagens insats

Vi har fått en gigantiskt stor gammal (Sovjetunionen är med) skolkarta av vår lärarkompis Daniel, vars skola rensade i sina utrymmen i samband med flytt. Han tyckte den var fin, men hade ingenstans att ha något så stort. Det hade väl egentligen inte vi heller, men skam den som ger sig, den som letar skall finna osv. Och efter två misslyckade försök på upphängning på tumis, fick vi i kväll hjälp av Davids syster med familj, och nu sitter den där. Tur att man har över 4 meter upp till taknocken i åtminstone ett rum.

Skördetiden är igång

Häromdagen åt vi sallad med bara egna ingredienser, alltså ruccola som mystiskt dök upp i våras (planterades förra året i en pallkrage som vi aldrig orkade odla i år), persilja från separatorn och tomater från tomatdjungeln.

För en gångs skull gjorde vi även det som jag alltid tänker att vi ska göra varje gång vi äter hel kyckling, nämligen kokade buljong på skrovet.

Dessutom kom jag mig äntligen för att göra något av vår rabarber, och testade ett nytt marmeladrecept jag hittade på nätet. Tillvägagångssättet var lite annorlunda än vad jag gjort tidigare, se bilderna över och receptet under, men var roligt att testa. Och vad helt sjukt mycket vätska som drogs ur rabarberbitarna när de sockrades och fick stå över natten!

Det blev inte så jättemycket, men det går inte så mycket här i huset. Jag har redan hunnit ge bort en burk till en svägerska.  Och eftersom jag är lat och inte orkar skriva av, fotade jag helt enkelt receptet:

Här finns även länken. Det blev gott, men jag ska nog ha i lite ingefära nästa gång, rabarber och ingefära går så bra ihop, och i marmelad vill jag ha lite sting. Dessutom följde jag ett tips i kommentarfältet och använde bara 750 g socker, vilket räckte alldeles bra.

När jag ändå var i rabarbertagen, kokade jag rabarberkompott enligt recept från den mycket trevliga boken "En god sommar", som jag införskaffade när kompisen Gry jobbade på förlaget. 

Även här har jag latta mig och fotat i stället för att skriva av, men det borde gå att läsa ändå. Om inte får man leta upp boken på antikvariat (den verkar vara slut från förlaget), eller vända sig till mig och fråga.

Hur som helst blev det mycket gott, jag hade en ganska stor bit ingefära i, och skalade inte rabarbern först, så den fick lite konsistens. I dag, när den stått till sig något dygn, serverade vi den med skivad jordgubbar och en klick tjock mascarpone/grädde/vanilj-kräm. Det var mycket lyckat.

Den blomstertid är helt klart över oss, del 2

Jag ber alla som inte är lika intresserade av min trädgård som jag är om ursäkt, men jag måste överdosera sommar här nu så att jag har något att återvända till när snön ligger metertjock. Och eventuellt inför planeringen av nästa sommars trädgårdsarbeten.

Jag ligger (igen) lite efter med mina uppdateringar, men så här såg min lilla värld ut för ca tio dagar sedan, alltså 2a juli.

Skuggrosen var i full blom. De är vackra på håll, men lite tråkiga på nära håll, och doftar ingenting, så det är kanske tur att de växer så högt upp.

Lupinerna var också i högform. Nu är många redan vissna och lite skräpiga.

Och det här ljuvliga ogräset, jag kan bara inte få nog av det!

Inte humlorna heller. Och man vill ju vara en god miljövän och stödja alla humlor och bin.

Daggkåpa och jätteklocka, en nästan självlysande färgkombo.

Margeriter, lite överallt i gräsmattan.

För att inte tala om vitklövern, som sprider den ljuvligaste sommardoft man kan tänka sig.

Det är tur att jag inte vet så mycket om blommor, då skulle jag säkert se större delen av trädgård som en härd av ogräs, ett motstånd som måste utrotas med hårt slit. Nu kan jag njuta av det i stället.