Nu sova

Lägg till 400 gamla bekanta, en hel del nya bekanta, ca 4 timmar sömn per natt, dans på bord, en massa Dahls, revy och smärtande fötter efter alldeles för många timmar i högklackat, så har ni min helg.

Mot UKA og H-helg!

Snart tillbaka

Jag är hemma igen efter en mycket bra kurs med påföljande bra Stockholmshäng. I dag har Rasmus och jag haft sällskap av en kompis jag inte har sett sedan i somras, trots att vi båda bor här i stan, och hans två barn, och sedan tupplurade vi i typ 2 timmar. Hösten markerades med att ställa undan utemöblerna och med att äta mustig älg- och rotfruktssoppa. Nu är jag trött igen och ska försöka somna innan 23.00 för en gångs skull. Mer senare.

Kort men naggande god

Snart, snart kommer här en megauppdatering här, för jag har just tillbringat en kort, men naggande god helg i ett helt fantastiskt hus och med välgörande sällskap. Jag har skrattat mer än på mycket länge och fotat så mycket fint att jag måste deleta flera appar från telefonen för att få allt att rymmas. Snart kommer dokumentationen, men först ska jag sova och jobba (fast inte samtidigt). 

Stockholm i mitt <3

Natten tillbringas hos fina vännen Sara i finaste lägenheten i Hammarbyhöjden. I morgon bär det av med ännu fler fina vänner till Vaxholm. Jag saknar redan lite att få snusa sovande unge när jag vaknar, men har det annars så bra som man kan ha det.

Dagens insats

Vi har fått en gigantiskt stor gammal (Sovjetunionen är med) skolkarta av vår lärarkompis Daniel, vars skola rensade i sina utrymmen i samband med flytt. Han tyckte den var fin, men hade ingenstans att ha något så stort. Det hade väl egentligen inte vi heller, men skam den som ger sig, den som letar skall finna osv. Och efter två misslyckade försök på upphängning på tumis, fick vi i kväll hjälp av Davids syster med familj, och nu sitter den där. Tur att man har över 4 meter upp till taknocken i åtminstone ett rum.

Semesteräventyr: Utflykt till Bjärte

En planerad semesteraktivitet från vår sida var att hälsa på hos J & AK som bor en bra bit utanför stan. Vi tänkte ge dem några dagars vila efter bröllopet, och då hann de före och bjöd in oss innan vi hann våldsgästa dem.  På vägen dit stannade vi på Ångsta Kvarn och köpte lite mera mjöl, och jag kunde inte motstå att fota deras fina affischer. Mjölnaren Tina var supertrevlig och mycket intresserad av hur det går för Davids surdegar och brödbak, så han var till och med tvungen att visa upp brödet som vi hade med som present till J & AK, och fotades med det till deras Facebooksida. Engagerad är nog bara förnamnet.

Våra inköp:

10 kg rågmjöl och 1 kg matkorn. Sedan tidigare har vi ju 25 kg vetemjöl, så vi kanske klarar oss ett tag nu.

Sedan åkte vi vidare mot målet, och möttes av den fantastiska gäststugan. Tyvärr skulle vi inte övernatta.

Fina blommor utanför.

Den utlovade solen höll sig undan, men vi spatserade runt på ägorna och tittade på den den blivande hönsgården, de nyanlagda bärbuskarna och det som kanske en gång ska bli en stig ner till sjön där man kan bada.

Sedan satt vi ett tag i deras pittoreska trädgårdsmöblemang, innan vi fick gå in och värma oss på fiskgryta från bröllopspresents-Le Creuset-grytan vi och ett gäng andra kompisar hade skramlat ihop till. Rasmus härjade vilt och glatt med nästan ett år yngre Elias, och somnade i bilen hem. En mycket trevlig eftermiddag avslutades alltså med en lugn kväll för oss, så alla var mycket nöjda.

Tack för oss, Bjärte! Nästa gång vi kommer får det bli sol och övernattning. Att David måste köra hem från ölbryggarJesper utan smakprov är ju närmast en skymf (alternativt skulle jag kunna skaffa körkort, men det känns som ett mer omfattande projekt).

Sommarens bröllop

Förra helgen var vi på bröllop för våra fina vänner Jesper och Anna-Karin. Vi hade tänkt åka båt dit, men självklart väljer båtmotorn, som tills nu har gått som en klocka, att inte visa tecken till liv den dagen vi har en tid att passa och 3 andra bröllopsgäster och hela vår övernattningspackning med oss i båten.  Som tur var, hade vi beräknat gott om tid, och slängde oss i bilen i stället, och kom fram till Sunne kyrka i strålande väder.



Jag var sommargul (det blev inte makadoja) med hatt. Det bärs för lite hatt i nordiska bröllop tycker jag. Både brudens och brudgummens mor hade tydligen funderat på hatt, men tänkt att ingen annan skulle ha det och inte haft tid att hitta en passande. Så jag var ensam om det, men glad ändå.



Handväskan köpte jag när jag var på baskurs med jobbet i Göteborg hösten 2011, men den har inte fått komma fram i ljuset förrän nu. Mycket fin gammal reptilväska från Myrorna på Järntorget, men med lite trasigt lås som tyvärr gjorde den ganska opraktisk som handväska. Man vill ju oftast komma åt sina saker lite snabbt, eventuellt snabbt kunna lägga saker i väskan, och det gick inte med den här. Måste se om jag kan hitta någon som kan fixa handväskslås. Skomakare?

David var snygg i matchande gul slips, men fastnade inte i min mobil. Det gjorde dock Herr Björn i Klövsjö-dräkten, så det får väga upp. Även folkdräkter på män är en alldeles för ovanlig syn (förutom i Norge, där det ju faktiskt är rätt vanligt).

Sedan var det dags, och det fina brudparet anlände,

Deras absolut ljuvlige lintott till son utgjorde lite extra underhållning för oss på bänkarna bakom.

Den här bilden är tyvärr dålig, men motivet är så fint att den får vara med. Prästen är en mycket god vän till familjen, och plockade upp och bar med sig den kringvandrande sonen när det var dags för utmarsch. Mycket fint, tyckte jag.

Och sedan blev det pussar!

Eftersom den starka solen utomhus gjorde att hatten kastade underliga skuggor, förevigade jag klädseln även inomhus (notera den härliga bakgrunden). Efter att i många år ha lagt mycket tid på att klä upp mig utan att det finns något som helst bildbevis för ett eventuellt lyckat resultat, har jag nu kommit fram till att sluta låta mig styras av någon form för Jante-variant som säger att man inte får föreviga sig själv. Är man nöjd med sin klädsel/smink/frisyr, ska man stå för det. Och om ingen annan bevarar den för eftervärlden, får man göra det själv.

Så det så!

Efter vigseln var det mingel. Vädret var strålande, eller som David och Jesper skulle säga "typiskt Brunfloväder (it never rains i Brunflo)".

Bubbel och jordgubbar förtärdes, och vi led något alldeles fruktansvärt.

Bruden rygg och frisyr var så fenomenala att de måste få en egen bild.

Sedan var det middag, här förrätten.

Och huvudrätten. Som för övrig var samma som vi hade på vårt bröllop, hjortyttrefilet och potatis- och västerbottensostcylinder. Sedan var det fina tal och fest och klackarna i taket, men inget av det fastnade i min mobil. Men det var ett alldeles förträffligt bra bröllop.

Bröllopsdagsvin

I går hade vi fem års bröllopsdag, och i år kom vi duktigt ihåg det båda två (i motsats till förra året, när vi båda glömde bort dagen tills mina föräldrar hörde av sig med gratulationer). Vi fick pussas någon minut in i dygnet, eftersom vi satt uppe sent och tittade på Game of Thrones, och vi fick frukost på sängen serverad av David och en extatisk Rasmus (i hans värld betyder det födelsedag). Sedan åkte vi iväg på släktträff för Davids farmors släkt, och det var väl inte det mest glamorösa sättet att fira dagen på, men trevligt ändå. Ett inlägg om destinationen för släktträffen kommer senare. Sedan åkte vi till svärfar, och där är vi fortfarande.

Med oss till svärfar fick den här fina flaskan följa med:

Den var nämligen en bröllopspresent från våra Kalifornien-bosatta vänner Inger och Hans, och kom med förhållningsorder för fem år sedan:

Eftersom middag ingick i släktträffen i går, drack vi inte vinet på själva dagen, men i dag ackompanjerade den grillmiddagen på ett alldeles strålande sätt.

Vinet hade redan några år på nacken när vi fick det, och har fått ligga till sig. Det hade en mer roströd färg än vanligt för nya världen-viner, doftade kryddigt av russin, nästan portvinsaktigt, och hade en rund, fin smak (mycket ek enligt David, jag är crap på att beskriva smaker i vin, men det kan säkert stämma) med mycket sötma. Riktigt, riktigt gott var det. Klart det bästa kaliforniska vin jag smakat (och då har jag ändå åkt runt i Napa och Sonoma och provsmakat på fina vinhus), och absolut ett av de bättre oavsett ursprung (dock inte absolut bäst, min farbror har serverat några riktigt dyra, franska slottsviner upp genom åren som klår det mesta. Men hyfsat nära).

Tack, tack, Inger Hans, det var en mycket bra present!

Finbesök del 2

Helgen efter midsommar kom Sara och Younes och Mini förbi oss igen, på väg åt andra hållet. Vädret, som hade varit lite småtroligt under veckan, visade igen en välvillig inställning till besökare, och vi åt ute. Solen var så skarp att det blev konstiga skuggor hur jag än gjorde när jag skulle försöka dokumentera idyllen.

Sara och Younes hade varit på festival dagen innan, och tog med sig festivalstämningen till vår trädgård. Mera sånt!

Sedan senast, del 34: Sjösättning

När vi köpte båten, trodde vi att vi kanske skulle få vänta hela sommaren på en båtplats. Visserligen hade vi köat i dryga året redan, men eftersom kösystemet är obegripligt och man inte kan veta var man är i kön någonstans, hade vi ingen aning om hur vi låg an. Men från det att vi meddelat båtklubben att vi skaffat båt, tog det faktiskt bara två veckor tills vi hade en båtplats. Så då blev det dags för sjösättning av båten.

Svärfar och kompisarna Daniel och Daniel, samt den ena Daniels son Olle, kom och hjälpte till.

Eller tittade på, i varje fall.

Rasmus och Olle tröttnade efter tag och gick för att kasta stenar i vattnet.

Medan lång-Daniel knuffade i båten den sista biten.

Sedan blev det dags för provtur.

Någon har visst fått båt. Kaptensmössan är på.

Vi cruisade förbi Badhusparken. Tyvärr kommer vi att missa Storsjöyran i år på grund av ett släktkalas, annars hade man ju klart hängt här då.

Jag tyckte nämligen också att det var ganska härligt.

Midsommarhelgsbesök

På midsommardagens sena eftermiddag, just som molnen hade regnat ifrån sig och solen kom fram, kom våra fina vänner Sara, Younes och deras S på besök. De var på väg från Stockholm till Steinkjer i Norge, och vi låg lite lagom på vägen. S är född dagen efter Rasmus, och de kommer bättre överens  med varandra än man kunnat drömma om.

På annan dag midsommar (enligt den sylvin/cederqvistska tideräkningen) strålade solen och vi började med frukost ute.

På annan dag midsommar (enligt den sylvin/cederqvistska tideräkningen) strålade solen och vi började med frukost ute.

R och S var nöjda. Vi med.

Vet ej vad de sysslar med här, men de verkar ha roligt.

Det kan vara så att vi är lite, lite frikostiga med glass såhär på sommaren.

Sedan fick vi in till stan. Där finns ju en massa Birgrar, som en del av Storsjöodjuret Birger-paraden. Dem kan man klättra på hur mycket som helst.

SkidskytteBirger. Östersund är ju varje år värd för en del av WorldCupen i skidskytte, och hade VM för några år sedan, så det är ju en rätt stor sport här i stan.

Sedan gick vi på Jamtli, ett närmast obligatoriskt besök för alla som besöker Östersund på sommaren. Det är nog nästan det finaste staden har att bjuda på, och mycket roligt om man är barn (även för vuxna, men då förutsätter det att man hinner gå historievandringar och verkligen titta sig omkring och prata med de som befolkar husen).

Om man är barn kan man leka på Hackåsgården och hoppa i höet.

Hopp!

Eller leka styrman på Lill-Thomée.

Kaninungarna kräver ett besök.

Man får mata med gräs.

En pälshög.

Sara och Younes skickades iväg för att att titta på 70-talshusen (som jag skrivit om här), medan S, R och jag hängde kvar ivd Gröna vågen-torpet och pratade med den mustaschprydde mannen om hans kryddväxter.

Där fanns också en klöveräng. Det är nog mitt allra bästa om sommaren, jag älskar, ÄLSKAR, klöverdoft. Och eftersom jag hade rödklöver som huvudblomma i min brudbukett, gillar jag dem lite extra.

Killarna hittade mjölkrampen.

För hemfärden kom David och plockade upp oss vid ångbåtsbryggan, och Rasmus styrde sedan hem oss. Eller så bara poseras det.

Det vackra vädret föranledde middag ute. Här kan man dessutom se vårt nya trädgårdsmöblemang (för vuxna). Så nytt och vitt att det bokstavligen gör ont i ögonen (när solen skiner).

Instagram moment!

Till slut saktade även de här två ner på tempot så mycket att bilderna inte blev suddiga. Morgonen efter åkte finbesöket vidare till Norge, men kom tillbaka en vecka senare, på väg åt andra hållet. Det får dock bli ett eget inlägg. Men jistas vad bra det är med vänner på besök ändå! Midsommarhelgen kändes som en hel liten semester av allt trevligt umgänge vi hann med, så trots att vi inte var i Finland med våra fina vänner där, hade vi det ganska bra ändå.