Veckans trädgård

Trots pissigt väder de senaste två veckorna (från och med måndag i vår första semestervecka har det knappt varit över 14 grader, och ofta under, och regnat åtminstone litegrann så gott som varje dag. Go figure) händer det saker i trädgården, och det måste ju dokumenteras så att man kan ta hänsyn till det vid framtida planering.

De här orangea sakerna har slagit ut.

Och åtminstone en lilja verkar vara på gång. Förra året hade vi massor, vet inte riktigt vad som har hänt i år.

Bollarna av blåa jätteklockor har regnat bort och ser eländiga ut, men de här stora blåklockorna har slagit ut i stället. De är också fina.

Barnet poserar i typisk jämtländsk sommaroutfit. Vattentäta vindbyxor och vindjacka. Och fodrade gummistövlar. En mössa hade kunnat vara på sin plats.

Han verkar nöjd ändå.

I fredags planterade vi äntligen träden vi köpte på Ocke Handelsträdgård förra helgen. Här en skuggmorell (eller surkörsbär), på kullen.

Här en Gyllenkroks Astrakan (ooh, litterär referens!), alltså äppelträd, även den på kullen. Vi planterade även ett sötkörsbärsträd av typ Gårdebo nedanför huset, men det fotade jag tydligen inte. Blir spännande att se hur det går för dem över vintern, med sträng kyla och rådjur och allt.

Detalj från skuggmorellen. Bär finns, återstår att se om de hinner mogna i år.

Under tiden vi var ut och planterade, hann vädret växla mellan sol och regn ca 5 gånger. Jag lyckades i varje fall fånga vår lilla äng bredvid uppfarten till huset under en av solglimtarna. Förra året klippte vi gräset här, vilket var besvärligt och tidskrävande. Nu har vi äng i stället, vilket är vackrare, underhållsfritt och gör mig glad varje dag. Win-win upplägg, om du frågar mig.

Dagens insats

Vi har fått en gigantiskt stor gammal (Sovjetunionen är med) skolkarta av vår lärarkompis Daniel, vars skola rensade i sina utrymmen i samband med flytt. Han tyckte den var fin, men hade ingenstans att ha något så stort. Det hade väl egentligen inte vi heller, men skam den som ger sig, den som letar skall finna osv. Och efter två misslyckade försök på upphängning på tumis, fick vi i kväll hjälp av Davids syster med familj, och nu sitter den där. Tur att man har över 4 meter upp till taknocken i åtminstone ett rum.

Skördetiden är igång

Häromdagen åt vi sallad med bara egna ingredienser, alltså ruccola som mystiskt dök upp i våras (planterades förra året i en pallkrage som vi aldrig orkade odla i år), persilja från separatorn och tomater från tomatdjungeln.

För en gångs skull gjorde vi även det som jag alltid tänker att vi ska göra varje gång vi äter hel kyckling, nämligen kokade buljong på skrovet.

Dessutom kom jag mig äntligen för att göra något av vår rabarber, och testade ett nytt marmeladrecept jag hittade på nätet. Tillvägagångssättet var lite annorlunda än vad jag gjort tidigare, se bilderna över och receptet under, men var roligt att testa. Och vad helt sjukt mycket vätska som drogs ur rabarberbitarna när de sockrades och fick stå över natten!

Det blev inte så jättemycket, men det går inte så mycket här i huset. Jag har redan hunnit ge bort en burk till en svägerska.  Och eftersom jag är lat och inte orkar skriva av, fotade jag helt enkelt receptet:

Här finns även länken. Det blev gott, men jag ska nog ha i lite ingefära nästa gång, rabarber och ingefära går så bra ihop, och i marmelad vill jag ha lite sting. Dessutom följde jag ett tips i kommentarfältet och använde bara 750 g socker, vilket räckte alldeles bra.

När jag ändå var i rabarbertagen, kokade jag rabarberkompott enligt recept från den mycket trevliga boken "En god sommar", som jag införskaffade när kompisen Gry jobbade på förlaget. 

Även här har jag latta mig och fotat i stället för att skriva av, men det borde gå att läsa ändå. Om inte får man leta upp boken på antikvariat (den verkar vara slut från förlaget), eller vända sig till mig och fråga.

Hur som helst blev det mycket gott, jag hade en ganska stor bit ingefära i, och skalade inte rabarbern först, så den fick lite konsistens. I dag, när den stått till sig något dygn, serverade vi den med skivad jordgubbar och en klick tjock mascarpone/grädde/vanilj-kräm. Det var mycket lyckat.

Semesteräventyr: Utflykt till Bjärte

En planerad semesteraktivitet från vår sida var att hälsa på hos J & AK som bor en bra bit utanför stan. Vi tänkte ge dem några dagars vila efter bröllopet, och då hann de före och bjöd in oss innan vi hann våldsgästa dem.  På vägen dit stannade vi på Ångsta Kvarn och köpte lite mera mjöl, och jag kunde inte motstå att fota deras fina affischer. Mjölnaren Tina var supertrevlig och mycket intresserad av hur det går för Davids surdegar och brödbak, så han var till och med tvungen att visa upp brödet som vi hade med som present till J & AK, och fotades med det till deras Facebooksida. Engagerad är nog bara förnamnet.

Våra inköp:

10 kg rågmjöl och 1 kg matkorn. Sedan tidigare har vi ju 25 kg vetemjöl, så vi kanske klarar oss ett tag nu.

Sedan åkte vi vidare mot målet, och möttes av den fantastiska gäststugan. Tyvärr skulle vi inte övernatta.

Fina blommor utanför.

Den utlovade solen höll sig undan, men vi spatserade runt på ägorna och tittade på den den blivande hönsgården, de nyanlagda bärbuskarna och det som kanske en gång ska bli en stig ner till sjön där man kan bada.

Sedan satt vi ett tag i deras pittoreska trädgårdsmöblemang, innan vi fick gå in och värma oss på fiskgryta från bröllopspresents-Le Creuset-grytan vi och ett gäng andra kompisar hade skramlat ihop till. Rasmus härjade vilt och glatt med nästan ett år yngre Elias, och somnade i bilen hem. En mycket trevlig eftermiddag avslutades alltså med en lugn kväll för oss, så alla var mycket nöjda.

Tack för oss, Bjärte! Nästa gång vi kommer får det bli sol och övernattning. Att David måste köra hem från ölbryggarJesper utan smakprov är ju närmast en skymf (alternativt skulle jag kunna skaffa körkort, men det känns som ett mer omfattande projekt).

Lite shopping

I går åkte vi till Ocke handelsträdgård, som hade halva priset på nästan allt.

Så nu är vi två körsbärsträd, ett äppelträd, en gigantisk rosmarinbuske...

4 rosenbuskar och 6 jordgubbsplantor rikare. Och några tusen kronor fattigare. Nu får vi bara hoppas att de överlever ända hem, och rådjurens härjningar.

Sommarblommor inne och kryddväxter ute

Att kunna plocka in sommarblommor är nästan lika härligt som att beundra dem ute.

Visserligen har ängsblommor i vas en tendens att skräpa, men det är det värt.

Det bästa med ängsblommor är att man inte behöver vara så konstnärlig när man gör buketten, hur man än stökar ihop dem blir det liksom fint ändå, eftersom deras naturliga växtsätt ju också är stökigt.

David har gjord en miniörtagård av krukodlade örter från en lokal KRAV-märkt odlare (då har örterna drivits långsamt och blir härdigare), en pall och en gammal separator. Den kan man beundra varje gång man går ut genom dörren, och bli glad. Dessutom verkar koriandern trivas i den, vilket gläder mig oerhört.

Halv dags semester

Att jobba halvdag och ha halv dag semester, är nästan som att ha semester helt och hållet när man jobbar förmiddag (timmarna på jobb känns mycket längre på eftermiddagen).

Och det är ganska mysigt att komma hem till den här synen sådär vid lunch.

Hängmattan, vår nya favoritpryl till trädgården. Vi fick den i bröllopspresent av några av Davids kusiner, varav en hade haft dem med sig hem från Brasilien, och i år är det 5 år sedan vi gifte oss. 4 år har den alltså fått försmäkta nästan oanvänd, men nu så!

Rasmus visar tecken på att vakna...

... men var inte helt redo, så jag tog över som sovsällskap.

En rekommenderad sommaraktivitet.

Finbesök del 2

Helgen efter midsommar kom Sara och Younes och Mini förbi oss igen, på väg åt andra hållet. Vädret, som hade varit lite småtroligt under veckan, visade igen en välvillig inställning till besökare, och vi åt ute. Solen var så skarp att det blev konstiga skuggor hur jag än gjorde när jag skulle försöka dokumentera idyllen.

Sara och Younes hade varit på festival dagen innan, och tog med sig festivalstämningen till vår trädgård. Mera sånt!

Sedan senast, del 35: Tulpandetaljer

I början av juni stod våra tulpaner i full prakt.

De eldiga gula och röda.

Och de djuplila (de slog ju faktiskt ut ordentligt lite senare)

Vår pyttestrand

På vår väg finns det bara tre hus. Dock är vi omgivna av en massa andra hus som har andra adresser. men i botten av just vår väg, finns en nästan osynlig trappa, som leder ner till en pytteliten strand. Vi betraktar den som vår.

Den gömda trappan, syns bara om man vet om den på sommaren.

Vid trappan växer en fantastiskt vacker blå blomma, färgen är helt otrolig. Men man ska inte falla för frestelsen att ta den med hem, den har världens växtkraft och tar över allt. Davids farfar hämtade ovetandes hem några stycken till sin fru en gång, nu går den under namnet Djävulsblomman i Nordbyn. Så det är bäst att beundra den på håll.

Två meter strand med två killar i röda shorts.

Jag tog årets första dopp i Storsjön, efter att ha blivit alldeles svettig av att slåss med lerjorden i trädgården när jag skulle gräva ner en pion. Det var kanske 16-17 grader, inte så skönt, men man vande sig.

Det här var alltså för en vecka sedan, 30e juni.

Rasmus stajlar runt på beaschen.

... och kastar stenar i vattnet, alltid en hit.

Vi sidan av blommor, är nog stenar på strand ett av mina absoluta fotomotiv. Mest på semester, men funkar tydligen hemma också.

Den osynliga trappen, Djävulsblomman och Storsjön.

Och när vi skulle gå hem igen kunde jag inte gå utan att fånga de här. Prästkragar är så väldig, väldigt fina och somriga.

Sedan senast, del 33: Kung Liljekonvalje

Helt i början av juni blommade liljekonvaljen. Vi har ganska mycket i trädgården (dock inte riktigt så mycket att det kvalificerar till konvaljelund, som Jenny utnämner till svenskans vackrast ord), och eftersom Rasmus inte har varit så farlig med det här med att stoppa saker i munnen, har den fått finnas kvar.

Jag kan inte se eller tänka på liljekonvalj utan att höra "Kung Liljekonvalje" (David Wikander/Gustav Fröding) i mitt huvud. Skadad för livet av manskörssång, är vad man är.




Det är ofta lite för kallt för att få den bedövande dofteffekten utomhus, men tar man in dem får man njuta.

Extra bedövande blir doften om man kombinerar den med syren.

Förra året blommade syrenen fortfarande när vi kom hem från Finland i mitten på juli. I år blommade den ut för kanske två veckor sedan, alltså någon gång mellan den 20de och 25e juni. Knäppt vilken skillnad det kan vara.