Finbesök del 2

Helgen efter midsommar kom Sara och Younes och Mini förbi oss igen, på väg åt andra hållet. Vädret, som hade varit lite småtroligt under veckan, visade igen en välvillig inställning till besökare, och vi åt ute. Solen var så skarp att det blev konstiga skuggor hur jag än gjorde när jag skulle försöka dokumentera idyllen.

Sara och Younes hade varit på festival dagen innan, och tog med sig festivalstämningen till vår trädgård. Mera sånt!

Sedan senast, del 32: Persättning

Efter att vi hade beundrat elefanterna i stan, åkte vi hit:

Till svärfar och pingstliljorna.

Och tulpanerna.

Målet för dagen var att sätta potatisen. Eller peran, som det heter här.

Juniorerna inledde med picknick i det gröna. Eller bruna, i det här fallet.


Sedan satte det riktiga arbetet i gån. Svärfar hade plöjt upp dubbelt så mycket åker som förra året. Sättpotatisen tog slut efter en dryg tredjedel.


Hela arbetet tog en havltimme, men det såg imponerande ut medan det pågick.


Här räds vi inte för barnarbete, inte.

Utsikten från åkern går ju inte heller av för hackor (pun intended).

Som belöning fick vi rabarberpaj. Färgerna!

När jag kom ut på kvällen, var det någon som smög i buskarna. Här tror Gullvivan* att hon har gömt sig väl, men hon avslöjades snabbt.

*Traktorn heter Gullvivan. Elis 4 år bestämde namnet, och nu heter den så.

Nu vet vi vad som händer

Om man lämnar tre barn ensamma med en låda innehållande styrox (isopor/frigolit, välj ditt nordiska språk)

Hurra för midsommardagsstädning! Precis vad man önskade sig när man lite lätt krapulantisk skulle förbereda inför goda vänners ankomst. Men det är priset man får betala för en stunds frid på nedre våningen.

Sedan senast, del 22: Årets första sommarsöndag

Morgonen efter ESC var det fortfarande ett strålande sommarväder, och jag fick premiära min sommarklänning från 50-talet som jag köpte i Stockholm på Old Touch när vi var där senast.

Vi hade familjemys i hängmattan

Och beundrade utsikten. Shit, vad otroligt mycket grönare och lummigare det är nu, fascinerande att det bara är en månad sedan!

Rasmus tupplurade, och jag tittade på.

Det enda som kan mäta sig mot en sovande katt på magen är ett sovande barn på magen. Gulleskrutt.

På sena eftermiddagen åkte vi till Rödön för att titta på en båt. Vattnet var otroligt lågt i Storsjön fortfarande, normalt går vattnet enda upp till träden.

Lillprins vid Storsjön. Men vattnet var superkallt, enligt R.

Ljuset var mycket fint. Och det fanns hur många stenar som helst som man kunde slänga i vattnet.

Spontant

Jag hade egentligen tänkt ta långhelg över 1 maj och åka till Stockholm med Rasmus. Jag saknar Stockholmsvåren grymt mycket och skulle vilja träffa mina fina vänner som ska planera vår Paris-resa lite sådär lämpligt på söndag. Och sedan vill jag fixa mitt hår hos Retroella  och gå på Beyond Retro. Men jobbet sa nej. Jag måste jobba på måndag. Så ingen Stockholmshelg blev det. Blä!

Men det finns ju andra trevliga alternativ också. David ska till Norge för att åka skidor med Daniel, och åker via Trondheim i morgon. Då kom jag på att Rasmus och jag kan åka med i bilen till Trondheim, stanna över helgen och åka hem söndag eftermiddag med tåg. Nu hoppas jag bara att någon eller några av mina vänner där inte är helt uppbokade hela helgen och har tid att träffa mig?

Först mys, sedan räkningar

Söndagen har huvudsakligen gått i mysets tecken. Femårskalas, städning av gården (nåja, mera plikt än mys, men jag fick ju vara ute i varje fall), god restmiddag och ett långt samtal med finaste Gry, som har flyttat helt till andra sidan gränsen, och på så sätt faktiskt kommit närmare mig än när hon bodde i Sthlm. Vi planerade att träffas, ganska snart. Det är ju alltid bland de bättre samtalen man kan ha. Nu ska jag betala räkningar.

Om att slänga saker

Jag är dålig på att slänga saker. En del upplever lättnad när de slänger saker, jag får mest dåligt samvete eftersom det känns som resursslöseri om det inte handlar om direkt skräp eller uppenbart helt trasiga saker. Mitt motstånd mot att okritiskt slänga saker gör att jag, trots 6 flyttar de senaste 15 åren har kvar kläder och smink och dylikt som är minst så gammalt. Men i dag har jag rensat, för imorgon kommer en organisation som vill ha även slitna kläder och påbörjade kosmetikaprodukter till behövande i Lettland. De lämnade en lapp i brevlådan i fredags och jag griper chansen, för om man ger bort sakerna är det ju inte resursslöseri eller hur? Så nu åker till exempel ca tio flaskor gammalt (dock ej intorkat) nagellack, ett antal oöppnade testflaskor med shampo, ett antal par skor som jag faktiskt aldrig kommer att använda igen och en massa lite slitna barnkläder som vi har fått ärva, men som liksom är för fula för att vi ska vilja använda dem när vi har så mycket annat fint att välja på (dagens I-landsproblem som uppstår när ett barn har många äldre kusiner som inte beräknas få småsyskon). Jag antar därför att inga andra föräldrar i vårt umgänge skulle vilja använda dessa plagg, som annars är hela och rena och skulle kännas helt fel att slänga. Så nu hoppas jag att någon i Lettland blir glad och mitt hamsterhjärta och badrumsskåp är något lättare.

I övrigt har vi varit hos svärfar och njutit av vinterns andra skidtur (vem skulle tro att man bor i Vinterstaden?) och det fina vädret. Och katten.