Semesteräventyr: Utflykt till Bjärte

En planerad semesteraktivitet från vår sida var att hälsa på hos J & AK som bor en bra bit utanför stan. Vi tänkte ge dem några dagars vila efter bröllopet, och då hann de före och bjöd in oss innan vi hann våldsgästa dem.  På vägen dit stannade vi på Ångsta Kvarn och köpte lite mera mjöl, och jag kunde inte motstå att fota deras fina affischer. Mjölnaren Tina var supertrevlig och mycket intresserad av hur det går för Davids surdegar och brödbak, så han var till och med tvungen att visa upp brödet som vi hade med som present till J & AK, och fotades med det till deras Facebooksida. Engagerad är nog bara förnamnet.

Våra inköp:

10 kg rågmjöl och 1 kg matkorn. Sedan tidigare har vi ju 25 kg vetemjöl, så vi kanske klarar oss ett tag nu.

Sedan åkte vi vidare mot målet, och möttes av den fantastiska gäststugan. Tyvärr skulle vi inte övernatta.

Fina blommor utanför.

Den utlovade solen höll sig undan, men vi spatserade runt på ägorna och tittade på den den blivande hönsgården, de nyanlagda bärbuskarna och det som kanske en gång ska bli en stig ner till sjön där man kan bada.

Sedan satt vi ett tag i deras pittoreska trädgårdsmöblemang, innan vi fick gå in och värma oss på fiskgryta från bröllopspresents-Le Creuset-grytan vi och ett gäng andra kompisar hade skramlat ihop till. Rasmus härjade vilt och glatt med nästan ett år yngre Elias, och somnade i bilen hem. En mycket trevlig eftermiddag avslutades alltså med en lugn kväll för oss, så alla var mycket nöjda.

Tack för oss, Bjärte! Nästa gång vi kommer får det bli sol och övernattning. Att David måste köra hem från ölbryggarJesper utan smakprov är ju närmast en skymf (alternativt skulle jag kunna skaffa körkort, men det känns som ett mer omfattande projekt).

Semesteräventyr: Frösö Zoo

Förra veckan hade vi semester, och sov, hängde hemma och gjorde ingenting i det halvtråkiga vädret (Rasmus och jag har gjort tidvis ingenting, David gör aldrig ingenting), Rasmus gick på simskola varje eftermiddag, och en dag var vi på Frösö Zoo.

Frösö Zoo har varit en av de stora attraktionerna för Östersund som turiststad, det är rätt långt till närmaste andra zoo, och många besökande norrmän kommer hit. Jag har aldrig varit där tidigare, och David inte sedan han var liten, men nu tyckte vi att Rasmus borde kunna vara stor nog att uppskatta det, och tog med honom dit.

Det var en fin dag, och zooet gör ett viktigt jobb för att bevara hotade arter, men vi kan ändå konstatera att tiden har sprungit från mindre landsortszoo. Det känns inte riktigt okej med ganska små inhägnader längre, det känns som om man nu för tiden vill se djur mera fritt i lite mera naturliga omgivningar, typ Kolmården eller Järvzoo (i Järvsö, som bara har nordiska djur, och man går på broar över inhägnaderna, som därför kan vara mycket större). Och det är ju något konstigt med djur från varmare delar av världen här upp, hur kul kan de ha det på vintern egentligen?

En annan grej var att Rasmus inte pallade med det stora antalet djur, och inte verkade finna exotiska djur särskilt spännande, så lite för liten var han nog. Han tyckte hönorna och marsvinen var roligast.

Här beundrar han dock en bock.

Och en påfågel.

Det tog lite tid, men till slut lyckades jag få en praktbild. Häftiga fåglar är det ju.

Här är Rasmus måttligt intresserad av lejonet.

Trots ihärdigt rytande från lejonets sida.

Vacker, men nog ganska uttråkad katt.

Ett gäng dingohundar låg och sov. De ser så mjuka och söta ut, men är ju tydligen väldigt aggressiva och biter ihjäl småbarn i Australien nu och då. Bäst att akta sig.

Inte helt oväntat gillade Rasmus tivolidelen. Först var han lite skeptisk till att åka själv...

... men repade sig snabbt och vinkar här glatt till sina omåttligt stolta föräldrar.

Sedan körde han brandbil med stor inlevelse.

Bäst att använda båda rattarna, man vet aldrig.

Men det bästa av allt var det här:



En gigantisk hoppborgsrutschkana!

Klättra upp...

... och åka ner

Och hoppa!

O lycka!

Bröllopsdagsvin

I går hade vi fem års bröllopsdag, och i år kom vi duktigt ihåg det båda två (i motsats till förra året, när vi båda glömde bort dagen tills mina föräldrar hörde av sig med gratulationer). Vi fick pussas någon minut in i dygnet, eftersom vi satt uppe sent och tittade på Game of Thrones, och vi fick frukost på sängen serverad av David och en extatisk Rasmus (i hans värld betyder det födelsedag). Sedan åkte vi iväg på släktträff för Davids farmors släkt, och det var väl inte det mest glamorösa sättet att fira dagen på, men trevligt ändå. Ett inlägg om destinationen för släktträffen kommer senare. Sedan åkte vi till svärfar, och där är vi fortfarande.

Med oss till svärfar fick den här fina flaskan följa med:

Den var nämligen en bröllopspresent från våra Kalifornien-bosatta vänner Inger och Hans, och kom med förhållningsorder för fem år sedan:

Eftersom middag ingick i släktträffen i går, drack vi inte vinet på själva dagen, men i dag ackompanjerade den grillmiddagen på ett alldeles strålande sätt.

Vinet hade redan några år på nacken när vi fick det, och har fått ligga till sig. Det hade en mer roströd färg än vanligt för nya världen-viner, doftade kryddigt av russin, nästan portvinsaktigt, och hade en rund, fin smak (mycket ek enligt David, jag är crap på att beskriva smaker i vin, men det kan säkert stämma) med mycket sötma. Riktigt, riktigt gott var det. Klart det bästa kaliforniska vin jag smakat (och då har jag ändå åkt runt i Napa och Sonoma och provsmakat på fina vinhus), och absolut ett av de bättre oavsett ursprung (dock inte absolut bäst, min farbror har serverat några riktigt dyra, franska slottsviner upp genom åren som klår det mesta. Men hyfsat nära).

Tack, tack, Inger Hans, det var en mycket bra present!

Sedan senast, del 36: O, ljuva vuxenliv!

36 inlägg och ganska exakt en månad tog det mig att komma i kapp den dryga en och en halva månad som jag laggat efter med bloggandet. Men nu är vi i kapp, för fotoalbumet i min telefon visar att bilderna efter den här är från tulpanodlingen, som jag skrev om här, och 6 juni, som jag skrev om här.

Bilden handlar om en liten seger för mänskligheten, men en stor seger för Katja, 15 år. Jag önskade mig alltid Dr Martens, men fick det inte för att de var för dyra. Dessutom tyckte jag alltid att sömmen över vristen tryckte, och då sa mamma att jag inte fick köpa skor som inte var helt bekväma från start. Som 32-åring tog jag dock mod till mig och köpte ett par för egna pengar. Och det visade sig att de töjer, och sömmen slutar snabbt vara till besvär. Så i London i december köpte jag mitt andra par. Och känner att mitt tonåriga jag applåderar högt.

Sedan senast, del 34: Sjösättning

När vi köpte båten, trodde vi att vi kanske skulle få vänta hela sommaren på en båtplats. Visserligen hade vi köat i dryga året redan, men eftersom kösystemet är obegripligt och man inte kan veta var man är i kön någonstans, hade vi ingen aning om hur vi låg an. Men från det att vi meddelat båtklubben att vi skaffat båt, tog det faktiskt bara två veckor tills vi hade en båtplats. Så då blev det dags för sjösättning av båten.

Svärfar och kompisarna Daniel och Daniel, samt den ena Daniels son Olle, kom och hjälpte till.

Eller tittade på, i varje fall.

Rasmus och Olle tröttnade efter tag och gick för att kasta stenar i vattnet.

Medan lång-Daniel knuffade i båten den sista biten.

Sedan blev det dags för provtur.

Någon har visst fått båt. Kaptensmössan är på.

Vi cruisade förbi Badhusparken. Tyvärr kommer vi att missa Storsjöyran i år på grund av ett släktkalas, annars hade man ju klart hängt här då.

Jag tyckte nämligen också att det var ganska härligt.

Jag gräver hål till dig

Jo, man tackar!

I poolen

Vi har ju haft betydligt varmare i år än förra året. Över 15 grader många, många dagar, vilken lyx!

Så poolen har fyllts flera gånger, och det badas åtminstone flitigt samma dag som den fylls. Sedan kallnar vattnet och poolen fylls mystiskt av gräs och sand.

Men så länge vattnet är tempererat kan man ju härja på.

Tur att man har en pappa som tycker att det är nästan lika roligt som en själv (när man har en mamma som är måttligt road av att bli blöt i håret annat än vid sjö- och havsbad).

Nu vet vi vad som händer

Om man lämnar tre barn ensamma med en låda innehållande styrox (isopor/frigolit, välj ditt nordiska språk)

Hurra för midsommardagsstädning! Precis vad man önskade sig när man lite lätt krapulantisk skulle förbereda inför goda vänners ankomst. Men det är priset man får betala för en stunds frid på nedre våningen.

Sedan senast, del 23: Det blev en båt!

Vi köpte båten vi tittade på på Rödön. Jag kan ingenting om båtar, och vet inte vad modellen heter, men den är 30 år gammal och ser ut så här när den står på vår uppfart och är fylld med barn.

Så här ser den ut i inuti. Den fick klart godkänt av Rasmus kusiner.

Tomatdjungeln

Årets tomatdjungel är på plats i köket. Så blir det när man inte har växthus, man tager vad man haver. I vårt fall ett panoramafönster.

Förra året så det ut så här: 

I juli

Och i augusti.

Dagisångest

Vi har blivit erbjudna plats på vår närmaste förskola. Nu går kotten på den näst närmaste. Byta eller inte byta är dagens ångestskapande (eller åtminstone ontimagengivande) i-landsproblem.

Fördelar med den nuvarande förskolan: trevlig och duktig personal, liten grupp, åldersintegrerad, mycket bra gård, fräscha lokaler, trevliga barn, gulligt namn på avdelningen (Smulan).

Nackdelar med nuvarande: helvetiskt med branta uppförsbackar dit att forcera med cykel och cykelkärra.

Fördelar med nya förskolan: närmare, plattmark dit, fin utsikt, pedagogiska aktivitet i åldersindelade grupper, verkar vara trevlig personal, sannolikt många barn som bor nära oss.

Nackdelar med nya stället: Vi vet inte hur det är där. Är de andra barnen trevliga, och är deras föräldrar det? Funkar det med större grupp med åldersindelade smågrupper? Funkar det med de många små rummen i stället för få och större? Och gården är ju mindre än på nuvarande.

Till saken hör att vi bytte förskola för bara ett halvår sedan, eftersom vi då fick plats på det nästnärmaste, och inte visste när vi skulle få plats på det närmaste. Nu vet vi. Och har jättesvårt att bestämma oss. Usch för dess vardagsval och kval!

Trillioner vuxenpoäng

Jag är på pensionsträff på banken. Hur många vuxenpoäng ger inte det?