Nationaldagen

Sverige är ett land som inte är så bra på att fira sin nationaldag. Men man är ju ledig, och kan till exempel åka båt till andra sidan vattnet för att hämta kompisar...

... som man sedan tar med sig hem och äter lunch med.

Om man är David, kan man baka Sverigebakelser modell sent 80-tal (godare än de moderna tror vi).

Sedan kan man hänga i trädgården och bara umgås, som man ju inte hinner göra så ofta.

Man kan förbereda dagen innan med att plantera blommor i flaggans färger.

Sedan kan man avsluta dagen med att åka ut med båten en sväng när alla har gått hem. Då kan vissa vara så fulla av intryck att de slaknar helt. 

Sedan kan man också gå tom för bensin en bra bit hemifrån, ankra upp vid en brygga, åka taxi hem för att hämta olja att blanda ut bensinen med, åka taxi tillbaka till båten via bensinmacken, hämta båten, köra hem den till båtplatsen där nyckeln till bryggans port inte funkar, och få klättra i land över staketet. Och då har man nog firat nationaldag så att det räcker och blir över.

Sedan senast, del 3, Kreta 1

Vi rymde till Kreta på en nästan-sista-minuten. Efter förra sommarns mer eller mindre totala brist på värme, bestämde vi oss för att inte ta några chanser i år.

Och det var en lyckad chansning. Ett fint, litet lägenhetshotell med direkt utgång till poolen från vårt rum. Cirkeln är den grundare barndelen. Bakom terassen syns havet. Mellan terassen och havet var sandstranden. Rätt okej läge, med andra ord.

Är man i Grekland och det är varmt, måste man dricka Retsina. Och jo, jag tycker att det är gott.

Utsikt från terassen. Vi hade tydligen mycket tur med vädret. Vi var där första veckan av charter-säsongen, och vädret kan tydligen vara ostadigt. Innan vi kom hade det varit ganska kallt. Men vi hade soligt och mellan 20 och 30 grader hela veckan, så det var helt perfekt.

Inte var det överfullt av folk, heller.

Sedan senast, del 4: Kreta 2

Dag 2 på Kreta åt vi lunch på den enda restaurangen i Kato Stalos med någotsånära genuin mat. Nackdelen med att bo i ett turistghetto är ju att maten verkar vara anpassad folk med smaklökar som tycker att McDonalds är höjden av delikatess. Men vi hittade ett ställe med trevlig service, god mat och fin utsikt. Vi var ensamma där all gånger vi där.

Min kollega Lars hade beställt den obligatoriska "fötter på stranden med utsikt mot havet"-bilden, så jag passade på att fixa det medan vi väntade på maten.

Vi beställde mest smårätter, det hade vi fått rekommenderat av  erfarna Kreta-resenärer, och det visade sig vara det bästa valet.

Tillbaka på hotellet efter en sväng till butiken. Rätt okej.

Prinsarna

Inte helt oväntat var poolen ett favorithäng.

Ibland hann vi till och med läsa bok.

Granne med vårt hotell låg en fin, privat villa med en ljuvlig trådgård där det bland annat växte ett citronträd med gigantiska frukter. En dag var en sur farbror dör och tvättade sin bil, och vi passade på att fråga om vi kunde få en citron. Det fick vi.

Tankar inför nästa odlingssäsong, del 1

Plantera tulpanlökarna tätare. Och plantera flera.

Sedan senast, del 2: Vårvinter

En av sakerna jag saknar med Stockholm, är tillgången till Operan. Därför är det trevligt med en man som ser till att köpa biljetter till den utsålda La Boheme-föreställningen som gjordes av gästande Norrlandsoperan från Umeå. Fin föreställning var det dessutom, mycket effektiv scenografi. Och roligt att sitta så nära sångarna som man gör i Storsjöteaterns salong, ganska annorlunda ön upp på balkongerna på Operan.

Jag kom på att jag hade krusbär i frysen, och gjorde en smoothie för att teste mina nya papperssugrör från Trondheim. Mycket gott blev det. Och fint.

Den första blåsippan stack upp sitt huvud. Vet tyvärr inte exakt när bilden togs, men enligt Instagram är det 6 veckor sedan. Det borde bli runt den 23 april. Våren var ju inte så tidig i år, om man säger så.

Det låg fortfarande snö på tomten.

Vi rymde från det kalla vädret och hoppade på ett tåg till Arlanda. Rasmus åt en chokladhare.

Sedan senast, del 1: Sundsvall och sista rest av vinter

Men herregud, vad länge sedan jag skrev nu. Så kan det gå. Nu kommer i varje fall ett antal inlägg om vad som har hänt sedan senast.

Mitt senaste längre inlägg var från en jobbresa till Stockholm i april. Från Stockholm åkte jag vidare till Sundsvall för att möta upp David och Rasmus, och för att hälsa på hos Davids faster Kerstin och våra kompisar Greger och Ida. De har ett stort, gammalt hus med 3 (!) gjutjärnsspisar. Och då har de ändå sålt en. 

Jag är lite onormalt förtjust i gamla spisar. Jag har min farmors gamla elspis från 30/40-talet stående i mitt gamla flickrum i väntan på att fraktas hit. Den väger ungefär ett tonn, men funkar. Men då förstår ni att det här är ren porr för mig.

David stannade i Sundsvall medan Rasmus och jag åkte tåg hem. Hans favoritdjur Inen, som syns i profil, har tyvärr rymt någonstans i Östersund centrum, och nu borta. Mycket tråkigt.

När vi kom hem hade vi fortfarande en snögrotta på gården, men det hade bildats en pöl i botten på den.

Vi fick besök av fina vänner från Helsingfors. Eller okej då, Drumsö.

Hos svärfar var det snösmältning på gång, med härliga pölar av geggamoja till följd.

Vi var i Åre en dag, och jag hängde med den här fisen på förmiddagen medan David åkte. Solbullen är från Åre Bageri, som är ett mycket trevligt ställe. Med goda bullar, dessutom.

På eftermiddagen fick jag säsongens första och sista skiddag pist. Utsikten från toppen var fin som vanligt. Och det gick förvånansvärt bra att åka telis. Kanske det är bra med tre års uppehåll för utvecklingen.

Det här (och de här) längtar jag efter nu!

Sommar. Vänner. Kvällssol. Bastu. Bad.